Det finns en plats där stillheten alltid väntar, där tankarna får andas och kroppen minns sitt ursprung.
Den platsen är naturen. Jag har ofta reflekterat över min relation till den – hur jag med åren hittade något djupare, något större. Hur jag fann mig själv där, och en magisk värld som hela tiden hade väntat på mig – på att jag skulle upptäcka den. Det här är min berättelse om hur jag hittade tillbaka hem, till naturen.
Den platsen är naturen. Jag har ofta reflekterat över min relation till den – hur jag med åren hittade något djupare, något större. Hur jag fann mig själv där, och en magisk värld som hela tiden hade väntat på mig – på att jag skulle upptäcka den. Det här är min berättelse om hur jag hittade tillbaka hem, till naturen.
Uppväxten och naturen
Jag växte upp i Gävle. Som barn var jag inte rädd för skog och mark, men det fanns en sorts distans. Det är lätt att bli lite försiktig inför det vilda när man växer upp i en värld som till stor del är avskärmad från det — där insekter känns som filmmonster och skogen mer främmande än trygg. Men min mamma såg till att naturen ändå blev en del av vår vardag. Hon tog med mig och mina systrar ut så ofta hon kunde — till skogen för att plocka bär, till den frusna sjön för att åka skridskor, ut i snön för att åka skidor. Hon hade varken bil eller körkort, men det stoppade henne aldrig. Vi kunde vara trötta, frusna och griniga — men när jag ser tillbaka idag minns jag det med så mycket värme och djup tacksamhet. Tacksamhet för en mamma som orkade, som bar oss genom världen även när det inte var enkelt, och som såg till att naturen fick en plats i våra liv. Det var där fröet såddes till den samhörighet jag känner med naturen idag.
Fjällvandring – från det sociala till det själsliga
I vuxen ålder började jag fjällvandra med vänner. Från början mest för det socialas skull – äventyret, gemenskapen, upplevelsen. Men ganska snabbt insåg jag att det fanns något mer där. Något stillsamt och storslaget på samma gång. Att stå mitt i fjällen, se vyerna breda ut sig, känna vinden och vädrets skiftningar – det förändrade något i mig. De långa dagarna till fots, där kroppen följer markens rytm och tankarna får vila, blev som meditation i rörelse.
Att verka nära naturen
Efter intensiva studieår, många timmar framför datorn och miljöer där allt kretsade kring prestation, började jag arbeta med trädgårdsarbete vid sidan av mitt skapande. Det ledde till att jag plötsligt var ute varje dag – i gräset, jorden, vinden, det tidiga morgonljuset. Jag märkte hur något i mig förändrades. Kroppen vaknade, sinnena skärptes, tankarna klarnade. Jag blev förälskad i det. Sedan dess är det en självklarhet för mig: så länge jag är frisk, går jag ut – varje dag. Det är där ute jag fyller på energi, där jag hittar balans och mening.
Att skåda och bevara liv
Fotograferandet har följt mig hela livet, men med åren som dragit mig närmare naturen har även kameralinsen blivit en följeslagare på den vägen. Successivt har motiven dragits alltmer mot det vilda – fåglar, djur, skogar och samspelet mellan ljus och skugga. Att fotografera djur i det fria är något alldeles särskilt.
Du blir ett med platsen – tyst, närvarande, uppmärksam. Du lär dig deras mönster, väntar tålmodigt, andas i takt med vinden. Lite som en jägare – men med en annan intention. Vi söker också mötet, men inte för att ta liv – utan för att bevara det. Med kameran som redskap betraktar vi, vördar och låter ögonblicket leva vidare.
Du blir ett med platsen – tyst, närvarande, uppmärksam. Du lär dig deras mönster, väntar tålmodigt, andas i takt med vinden. Lite som en jägare – men med en annan intention. Vi söker också mötet, men inte för att ta liv – utan för att bevara det. Med kameran som redskap betraktar vi, vördar och låter ögonblicket leva vidare.
Naturen som terapi
För några år sedan satt jag med några vänner som pratade om terapi och olika terapeuter de gått till.
Jag sa att jag aldrig själv gått i terapi, och de såg förvånat på mig. Jag tror att terapi kan vara otroligt värdefullt – men när jag började fundera insåg jag varför jag själv inte känt behov av det. När livet känns tungt, när tankarna snurrar – då går jag ut. Jag går, andas, låter naturen ta hand om det som behöver släppas. Det är där jag hittar perspektiv, lugn och närvaro. För mig är det en av de mest naturliga formerna av läkedom som finns.
Jag sa att jag aldrig själv gått i terapi, och de såg förvånat på mig. Jag tror att terapi kan vara otroligt värdefullt – men när jag började fundera insåg jag varför jag själv inte känt behov av det. När livet känns tungt, när tankarna snurrar – då går jag ut. Jag går, andas, låter naturen ta hand om det som behöver släppas. Det är där jag hittar perspektiv, lugn och närvaro. För mig är det en av de mest naturliga formerna av läkedom som finns.
Forskningen bekräftar det vi redan vet
Det finns allt mer forskning som bekräftar det många av oss intuitivt känner: naturen läker.
Environmental neuroscientist Marc Berman har visat hur moderna miljöer påverkar hjärnans uppmärksamhetssystem – och hur en enkel promenad i det gröna kan vara mer effektiv än medicin för fokus, återhämtning och mental klarhet. Hans bok “Nature and the Mind: The Science of How Nature Improves Cognitive, Physical, and Social Well-Being” går på djupet i hur naturen faktiskt påverkar oss – på cellnivå.
Och det är så häftigt – att svaret ofta finns precis utanför dörren.
Environmental neuroscientist Marc Berman har visat hur moderna miljöer påverkar hjärnans uppmärksamhetssystem – och hur en enkel promenad i det gröna kan vara mer effektiv än medicin för fokus, återhämtning och mental klarhet. Hans bok “Nature and the Mind: The Science of How Nature Improves Cognitive, Physical, and Social Well-Being” går på djupet i hur naturen faktiskt påverkar oss – på cellnivå.
Och det är så häftigt – att svaret ofta finns precis utanför dörren.
Till dig som läser detta
Gå ut. Ta en paus från skärmen. Låt fötterna möta marken, handen vila mot en trädstam.
Lyssna, lukta, andas. Naturen väntar alltid på dig.
Följ gärna min resa och fler av mina möten med naturen på Instagram @sofiatheodoridoy.
Lyssna, lukta, andas. Naturen väntar alltid på dig.
Följ gärna min resa och fler av mina möten med naturen på Instagram @sofiatheodoridoy.
